Holistiskt synsätt, men är behandlingen jag utför holistisk?

Och vad betyder holism?

Nu har precis andra året av fyra på Osteopathögskolan börjat för mig, min sista inlämningsuppgift innan sommarlovet var att skriva en essä om holism VS reduktionism. Jag har länge sett mig som en holistisk terapeut som ser till helheten och även behandlar där efter men hur ligger det egentligen till när man pratar om holism och vad innefattar ordet? Kan jag säga att mina behandlingar är holistiska? Har jag all den kunskapen. Det var en jättegivande kurs vi fick som gjorde att jag förstod orden mer och började även omvärdera min syn på reduktionismen. I samband med att jag skriver detta inlägg så har jag precis lyssnat på Emma Frans sommarprat i P1, ni vet hon som är vetenskapsskribent och författare och föreläsare, det är lite roligt för hennes sammarprat går lite hand i hand med min uppsatts…:

Ordet holism kommer från det grekiska ordet Holos som betyder ”hel”, ”all”, ”total”. En enkel definition av holism är att helheten är större än summan av dess delar. (Smuts 1926, s. 85). Holism, eller det holistiska synsättet är inte en term som man kan finna i den medicinska databasen. Däremot kan man hitta holistisk hälsa eller holistisk omvårdnad. De definieras på följande sätt: hälsa ses från ett perspektiv att människor och andra organismer fungerar som en hel, integrerad enhet istället för delar av olika enheter. Det är en omvårdnadsfilosofi som tar i beaktning hela patientens omvårdnad, det fysiska, emotionella, sociala, ekonomiska och spirituella behoven hos patienter samt hur de reagerar på sin sjukdom och sjukdomens påverkan på deras förmåga att ta hand om sig själva (Strandberg et al. 2007, s. 2) .

Motsatsen till holism är reduktionism som beskriver hur vi definierar komplexa enheter i sina enklare delar (Woods 2015, s. 2), alltså att dela upp kroppen i dess olika strukturer. Men även om reduktionismen är motsatsen till holism så kan den ändå vara i symbios med holismen. Det reduktionistiska synsättet bör användas när individen är i behov av medicin eftersom medicin är beroende av vetenskap. Där har reduktionismen visat sig vara en bra väg att gå, men det reduktiva behandlingsförloppet behöver inte ta fokus och uppmärksamheten från syftet med medicinen. Det holistiska synsättet på patienterna och deras olika behov är av betydande karaktär som kan bidra till patienternas tillförlitelse till vården och hjälpa dem att acceptera och ta eget ansvar. De kommer troligen via ett holistisk synsätt få en bättre förståelse för sin diagnos (Jasemi et al. 2017).

För mig som blivande osteopat, nu verksam som manuell terapeut, strävar jag efter att ha ett holistiskt synsätt till min patient. Mitt mål är att se människan bakom problemet som patienten söker hjälp för. Jag tycker det är viktigt att se på patientens helhet och beakta dennes egna mål och förväntningar. Både fysiska och psykiska aspekter räknas in och helheten är mer än summan av dess delar. Varje patient behöver därför en mer eller mindre individuellt anpassad behandlingsplan för att kunna må bra och själv känna sig delaktig i behandlingen och sin eventuella rehabilitering. Detta menar jag är en viktig aspekt av det holistiska synsättet. Dels för att jag som blivande osteopat ska vara motiverad att hjälpa min patient och inte bara se denne som en diagnos men också för att jag tror att ett holistisk synsätt i anamnesen är mycket gynnsamt för behandlingsresultatet. Jag tar mig tid att lyssna och se min patient och följer den hela vägen tills behandlingen har gett förväntat resultat.

Detta är en av svårigheterna för sjukvården där det ofta är flera olika vårdgivare som behandlar olika delar av patienten på ett reduktionistiskt sätt. Med det sagt så behöver inte det synsättet vara fel, men patienten kanske inte alltid känner sig lika sedd och delaktig i behandlingen samt att den inte får samma helhetsbild eller huvudansvar över sin egen vård. Vårdsystemet är tyvärr mycket mer reduktionistiskt styrt vilket inte är så förvånande med tanke på vilken stor organisation det är. Fördelen med att vara egenföretagare är att jag själv kan styra hur jag vill arbeta och hur jag bemöter mina patienter.

När vi kommer till osteopatiska behandlingen är det dock svårt eller till och med omöjligt att täcka in alla aspekter som holismen syftar på. Därför blir själva behandlingen jag gör ändå mer reduktionistisk. I min profession arbetar jag framförallt med biomekanik och strukturella dysfunktioner. Visst påverkar det även cirkulationen, neurologiska strukturer, bio- psykosociala aspekter och bioenergetiska förutsättningar men jag behandlar det inte i huvudsak. Det blir i sådana fall en sekundär påverkan och här tror jag många kan missuppfatta holismen och säga att det har ett holistiskt förhållningssätt och även behandlar holistiskt. Detta är dock inte så troligt då aspekten av holismen är helheten om hela människan och vi som osteopater inte är gud, liksom läkare inte enbart tänker reduktionistisk och ser varje människan som X antal grundämnen som går att köpa från det svenska kosttillskottsmärket Holistics webshop.

Referenslista

Jasemi, M., Valizadeh, L., Zamanzadeh, V., & Keogh, B. (2017). A Concept analysis of holistic care by hybrid model. Indian journal of palliative care, 23(1), ss. 71-80. doi: 10.4103/0973-1075.197960

Smuts, J.C. (1926). Holism and evolution. 3. uppl., New York: Macmillan.

Strandberg, E. L., Ovhed, I., Borgquist, L., & Wilhelmsson, S. (2007). The perceived meaning of a (w) holistic view among general practitioners and district nurses in Swedish primary care: a qualitative study. BMC family practice, 8(1), ss. 1-8. doi: 10.1186/1471-2296-8-8

Woods, S. (2015). Holism in health care: patient as person. I Schramme, T. & Edwards, S. (red.) Handbook of the Philosophy of Medicine. Dordrecht: Springer, ss. 1-17. doi: 10.1007/978-94-017-8706-2_21-1


Fredrik Englund